Varför Påsk har olika datum?

Hur man beräknar Påsk?

Hur man utser Påsk?

Hur beräknar du påsken?

Fastställande av datum för påsken. Varför Påsk är en rörlig fest? Varför Påsk har olika datum? Hur man fastställer Påsk?

Som vi redan vet Påsk i kalendern är en flyttbar högtid. Detta fastställdes vid det första konciliet i Nicea, som ägde rum år 325. Det fastställdes då att påskdagen skulle firas den första dagen i Söndag efter vårens första fullmåne. Själva modellen för att fastställa detta datum vid det första konciliet kom från principerna för att översätta ett specifikt datum i den religiösa hebreiska kalendern (datumet 14 nisan - nisan är månadens namn) till solkalendern, den julianska kalendern. Datumet 14 nisan är början på påskhögtiden i den hebreiska kalendern.

Av detta följer att Påsk är en rörlig fest. Själva påskdagen kan infalla tidigast den 22 mars och senast den 25 april. Andra helgdagar under denna period som är relaterade till påsken kan också flyttas. Corpus Christi, Pingst (exakt 50 dagar efter påsk), Herrens himmelsfärd, hela Påsktriduum (Skärtorsdagen, Långfredag, Heliga lördagen, Söndag), Askonsdag eller slutligen fastan. Vissa förändringar skedde efter införandet av den gregorianska kalendern. Detta gällde dock inte den ortodoxa tron, som fortsätter att fira helgdagar i enlighet med den julianska kalendern.

Under hela kyrkans historia har man försökt att standardisera påsken och fastställa ett specifikt datum för den.

Ett sådant försök gjordes under Pius X. Utkastet var nära att antas, med majoriteten av biskoparna som höll med, men efter protester som anklagade försök att minska betydelsen av Herrens uppståndelse förkastades ändringarna till slut.

Det finns fortfarande de som förespråkar en ändring av datumet för påskfirandet. Bland annat kan man alltid välja den andra söndagen i april, vilket skulle ge datum från den 8 till den 14 april, eller välja söndagarna mellan högtiden för Epifania a Askonsdag, vilket också skulle sammanfalla med datumen 8-14 (utom under skottår då det skulle vara 7-13 april). Kyrkan så mycket som möjligt för att möjliggöra en ändring av datumet.

 

BERÄKNINGAR

Hur beräknar man påsken under ett visst år?

När man fastställer datumet för påsken är det viktigt att komma ihåg den grundläggande principen att Påsk faller alltid på den första Söndag efter den första vårfullmånen efter den 21 mars. Den infaller alltså mellan den 22 mars och 25 april. Metoden för att beräkna den specifika påskdagen gavs av den tyske matematikern C.F. Gauss. Tabellen nedan används i detta fall:

År
A
B
Undantag (år)
Jag har på sätt och vis
Typ II
33-1582
15
6
ingen
ingen
1583-1699
22
2
1609
ingen
1700-1799
23
3
ingen
ingen
1800-1899
23
4
ingen
ingen
1900-2099
24
5
1981, 2076
1954, 2049
2100-2199
24
6
2133
2106
2200-2299
25
0
2201, 2296
ingen
2300-2399
26
1
ingen
ingen
2400-2499
25
1
2448
ingen
2500-2599
26
2
ingen
ingen
2600-2699
27
3
2668
ingen
2700-2899
27
4
2725, 2820
ingen
2900-2999
28
5
ingen
ingen

 

Vi använder 6 steg för beräkningen:

  1. dividera årets nummer med 19 och hitta sedan återstoden a
  2. dividera årets nummer med 4 och hitta sedan återstoden b
  3. dividera årets nummer med 7 och hitta sedan återstoden c
  4. återstoden bestäms som a, multiplicera med 19, lägga till talet A till produkten, dividera summan med 30 och hitta resten. d
  5. Summan av produkter av 2b + 4c +6d + B dividerar med 7 och bestämmer återstoden e
  6. Summan av residualerna e + d lägg till datumet 22 mars

Det är så vi får fram datumet för påsken.

Om datumet ligger efter den 31 mars måste det räknas om till motsvarande dag i april. Om summan (d+e)>10 är det säkert att det är april. I det motsatta fallet är det mars.

Undantag från beräkningen av påskdatum

I vissa fall finns det också undantag (undantag av första typen, undantag av andra typen).

Med undantag för den första typen är detta fallet när d=29, a e=6 och enligt beräkningen Påsk skulle infalla den 26 april. I detta fall firas det en vecka tidigare, den 19 april (t.ex. 1609 och 1981).

Undantag av det andra slaget uppstår när d=28 a e=6, och genom att dividera 11A + 11 gånger 30 ger en rest som är mindre än 19. I detta fall Påsk infaller den 5 april och firas den 29 mars (1807 och 1954).

Alla undantag som inträffar fram till år 2999 anges i tabellen ovan.

EXEMPEL:

Låt oss beräkna påskdagen för år 2008;

  • Steg 1: 2008:19=105, resten a=13
  • Steg 2: 2008:4=502, resten b=0
  • Steg 3: 2008:7=286, resten c=6
  • Steg 4: (19+a+A):30 eller (19+13+24):30=271:30=9, resterande d=1
  • Steg 5: (2xb + 4xc + 6xd + B):7 dvs. (2×0 + 4×6 + 6×1 + 5):7=5, resten 0
  • Steg 6: d+e+22 dvs. 1+0+22=23

Vi fick ett slutresultat på 23. Detta innebär att påskdagen för 2008 är den 23 mars 2008. (för den gregorianska kalendern).

För den julianska kalendern är beräkningarna identiska, men för A ersätter vi A=15 och för B ersätter vi B=6).

Det finns fortfarande en metod för att beräkna påskdagen. Detta är Meeus/Jones/Butcher-metoden. Den är enklare eftersom den inte kräver att siffrorna A och B anges, och det finns inga undantag. Metoden går till på följande sätt:

  1. Divider först årets nummer med 19 och bestäm resten. a.
  2. Dividera antalet år med 100, avrunda resultatet nedåt (klipp bort bråkdelen) och få fram antalet b.
  3. Dividera antalet år med 100 och du får resten. c.
  4. Vi beräknar: b : 4 och resultatet avrundas nedåt och vi får siffran d.
  5. Vi beräknar: b : 4 och bestämma återstoden e.
  6. Vi beräknar: (b + 8) : 25 och resultatet avrundas nedåt och vi får siffran f.
  7. Vi beräknar: (b - f + 1) : 3 och resultatet avrundas nedåt och vi får siffran g.
  8. Vi beräknar: (19 × a + b - d - g + 15) : 30 och bestämma återstoden h.
  9. Vi beräknar: c : 4 och resultatet avrundas nedåt och vi får siffran i.
  10. Vi beräknar: c : 4 och bestämma återstoden k.
  11. Vi beräknar: (32 + 2 × e + 2 × i - h - k) : 7 och vi får resten l.
  12. Vi utför åtgärden (a + 11 × h + 22 × l) : 451 och resultatet avrundas nedåt och vi får siffran m.
  13. Vi utför åtgärden: (h + l - 7 × m + 114) : 31 och vi får resten p.
  14. Resultatet är x = p + 1 (det är påsk)
  15. Månad = Avrundning nedåt i divisionen (h + l - 7 × m + 114) med 31.

För enkelhetens skull görs en omräkning mellan den gregorianska och den julianska kalendern. För åren 1900-2100 adderar vi helt enkelt siffran 13 till datumen i den julianska kalendern för att få fram datumet i den gregorianska kalendern.