Botens sakrament är ett av de sju sakramenten som instiftades av Jesus Kristus. Den används för att rena sig från synder. Det är ett uttryck för ånger, sorg över synder och försoning med Gud. Den avslutas med att biktfadern ålägger botgöring och ger (eller i extrema fall inte ger) absolution. Botens sakrament förekommer bland annat i den katolska och ortodoxa kyrkan. Det ingår bland helande sakramenten, liksom smörjelsen av de sjuka. En katolik är skyldig att bikta sig minst en gång om året under påsken.
Botens sakrament är en form av bekännelse av synder inför Gud. Den sker dock genom en biktfader. När det gäller den katolska kyrkan är detta prästen som sitter i biktstolen. Många människor som går till bikt känner sig obekväma med det faktum att de måste bekänna sina synder för en annan person. Det är dock viktigt att komma ihåg att präster är bundna av hemlighet bikt, som kategoriskt förbjuder dem att informera andra om de synder som begåtts av den person som avger bikten.
Innehållsförteckning
När en präst kan bryta biktsekretessen
Kan en präst bryta bekännelsens hemligheter? Absolut inte. Även om han under bekännelsen får information om att en brottslig handling har begåtts har han inte rätt att avslöja hemligheten. Hela poängen med botens sakrament bygger på förtroendet mellan bekännare och bekännare.
Bekännelsehemligheten infördes 1215 vid det fjärde Laterankonciliet. Den har överlevt i oförändrad form fram till i dag. En präst som bryter biktsekretessen genom att nämna namnet på den person som begått en viss synd straffas med exkommunikation, dvs. att påven utesluter honom från den katolska kyrkan. Om prästen inte nämner personen vid namn, men tydligt och medvetet antyder vem personen är, begår han en dödssynd.
Tystnadsplikt och lagen
Biktsekretessen och påföljderna för att bryta den regleras i den kanoniska rätten:
Can. 983.
§ 1.
Den sakramentala sekretessen är okränkbar; därför är det absolut förbjudet för biktfadern att med ord eller på något annat sätt och av någon anledning förråda den botfärdige i något.
§ 2.
Tolken, om den är närvarande, liksom alla andra som på något sätt har fått information om synder från bekännelsen, har också tystnadsplikt.
Can. 1386.
§ 1.
En biktfader som direkt bryter mot den sakramentala biktsekretessen skall ådra sig exkommunikation latae sententiae, som är förbehållen den heliga stolen; men om han bara indirekt bryter mot den skall han straffas i förhållande till brottets allvar.
§ 2.
Tolken och andra som avses i kanon 983 § 2 och som bryter mot hemligheten ska bestraffas med ett rättvist straff, vilket inte utesluter exkommunikation.
I detta fall respekteras den kyrkliga rätten även av statens världsliga organ. Under det rättsliga förfarandet kan den tillfrågade prästen inte förmås att rapportera fakta och händelser som han fick kännedom om under botgöringens sakrament.